Ett högt skrik hördes från badrummet, ungefär som när någon blir mördad i en Hitchcock-film. Men det här var inte ett mord, det här var sju resor värre.
För två minuter sedan hade en nybadad och mycket nöjd Batman sträckt sig efter sin handduk och gått ur badet. Han luktade gott av lavendelschampo och diggade till musiken som spelades i bakgrunden. Så som alla nybadade superhjältar stod han framför spegeln och poserade för sig själv, låtsades att han var en rockstjärna som stod framför en enorm publik som skrek upphetsat när han gjorde sina häftiga ryckningar med höfterna. Han var en ung rockrebell som satte världen i lågor med sin blotta närvaro, en sexsymbol för en hel generation. Det var när han satte i sitt hårvax som det hände.
Plötsligt syntes de så tydligt, de gråa hårstråna nästan lyste i hans i övrigt ungdomligt bruna hår. Och det var inte frågan om två, tre stycken - det var en hel koloni gråa hår som slagit läger på var sida av hans huvud. Utan hans tillåtelse, utan att ens ha förvarnat honom. Det var nu det höga skriket hördes. Efter att skriket tystnat hördes inget mer än musiken som tidigare varit gungig och fräck. Nu lät den mest ironisk.
Han var inte ens 28 år gammal, var det verkligen så här det skulle vara? Var det verkligen meningen att han skulle bli gammal redan i den här åldern? Vad hade han gjort med sitt liv hittills? Vad hade han gjort av alla sina drömmar? Skulle han dö snart? Badankan hade rusat mot badrummet när hon hört skriket (så fort en badanka nu kan rusa) och satt nu på handfatet och försökte hålla inne skrattet.
”Äsch, upp med hakan”, fnissade hon elakt. "Du vet, många tjejer i din ålder tänder på äldre män! Du har nog ungefär samma attraktionskraft nu som förr!”
Nattens Väktare gav sin så kallade vän en mycket kylig blick (så där som bara gamla och synnerligen bittra gubbar kan göra) och kröp sedan ner i badet igen. Vad vet väl en badanka om att åldras? Evigt unga är de, de där badankorna... Och hopplöst elaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar