En fantastisk simultanförmåga

”Men sitter du fortfarande här?” pep Badankan.

Det fanns få saker så irriterande när Nattens Väktare försökte njuta av, och riktigt dra ut på, morgonens första kopp kaffe, som när någon kom och pep honom i örat. Men han hade faktiskt sovmorgon, och den kunde han inte låta förstöras genom att bli irriterad över småsaker. Han gestikulerade bara åt den lilla gummiankan att hon skulle dämpa sig. Sen lutade han sig tillbaka i soffan med kaffekoppen under näsan som om det vore en finare whisky.

Det gjorde i sin tur Badankan ännu mer irriterad.

”Men du ska ju packa matlåda, bädda sängen, duscha, borsta tänderna och allt annat innan du kan ta bussen”, pep hon. ”Hur kan du bara sitta så här?”

”Jo, förstår du”, svarade vår hjälte överlägset, ”jag har en fantastisk simultanförmåga. Jag gör alla de där sakerna samtidigt när det är några minuter kvar.”

Badankan bara fnös, sen gick hon och kokade sitt morgonte.

Nattens Väktare kände sig faktiskt lite stött. Han var ju faktiskt superhjälte, till skillnad från Badankan som bara var en vanlig badanka. En ovanligt präktig badanka, men kunde hon göra flera saker samtidigt? Nej, det hon gjorde bäst var att pipa och flyta i vatten. Så vem var hon att hålla på och pipa på det där viset? Det viktigaste om man gjorde flera saker samtidigt var att inte stressa upp sig, och just stress var allt hon hade att erbjuda, tydligen.

Han kände inte längre för att se på youTube, men det här handlade inte om att vara sugen. Det var av ren princip han fortsatte titta. Dumma badanka, hade det inte varit för henne så hade han kunnat göra något annat nu. Han satt och muttrade i en halvtimme utan att veta om det.

”Oj, hur blev klockan så mycket?” sa Nattens Väktare när han såg vad klockan blivit.

En kvart hade han på sig innan han skulle gå till bussen. Det var lite mer tajt än han föredrog. Men fick superhjältarna i serien alltid de förutsättningarna de ville ha? Nej, och inte satt de och gnällde för det! De fick saker gjort ändå, och skam på honom om han skulle vara sämre! Så länge han inte stressade upp sig, för då skulle det aldrig gå.

Han använde sitt skarpa intellekt och gjorde en mental lista över allt som skulle göras på de femton minuter som stod till hans förfogande, sen buntade han ihop dem till små grupper av aktiviteter som kunde göras samtidigt. Det fanns gott om fällor att gå i här, han fick se upp. En oerfaren superhjälte skulle ha försökt duscha samtidigt som han vattnade växterna, för att de båda har med vattenelementet att göra. Nattens Väktare däremot visste att man under duschandet var relativt låst till en plats, och genvägar som att börja torka håret under schamponeringen sällan betalade sig. Det var bättre att bara skynda sig, skäggschampo i ena handen, hårbalsam i den andra. Och ingen stress, men det kunde han så bra. Inte var han stressad nej.

Med skäggschampo i armhålorna, hårbalsam mellan tårna, och ett sinnelag så långt ifrån stressat man överhuvudtaget kunde ha, klev han ur duschen. Klä på sig kunde han göra medan han packade ryggsäcken, vilket resulterade i att han la matlådan i tvättkorgen och packade ner sin blöta handduk.

”Nej, nu blev det lite tokigt”, sa han för sig själv och log innerligt mot Badankan när hon gav honom en tvivlande blick. Han var fullkomligt stressfri, konstaterade han medan han tog upp matlådan ur tvättkorgen och la den på sin plats i torkskåpet istället.

Tre minuter kvar. Järnspikars! Men ingen stress. Inte en skymt. Han hade god simultanförmåga, så det här skulle säkert gå vägen.

”Men vaf…” Var fanns busskortet? Inte i jackfickan, i alla fall. Han fick väl använda bibliotekskortet istället och låna en plats på bussen. Inget att få PANIK över. Och så inte glömma att kalsongerna skulle på INNAN byxorna. Tre försök tog det, bara TRE, innan det blev bra. NU fick han nog skynda sig lite, men nu var det ju bara sista detaljen kvar.

Han sträckte sig efter skäggoljan, tog några droppar i händerna och gned in riktigt väl i skägget innan han upptäckte att det i själva verket var tandkrämstuben han fått fatt i.