Giraffpensionatet

Listan över saker som oroade Nattens Väktare var lång och ständigt hittade han nya punkter att fylla den med; ”Tänkt om det inte finns kaffe på tåget”, ”tänk om jag glömt biljetterna” och ”tänk om jag blir anfallen av en björn som biter av mig ena benet och jag får krypa till stationen och smutsa ner mina kläder” var bara några av reflexionerna som studsade runt i hans huvud inför en resa. Pannan låg i så djupa veck att det fick hans ansikte att se ut som ett lodrätt dragspel, men det fanns en tanke som lättade upp i grubblerierna; husgiraffen Juanita var lämnad i goda händer medan han åkte hem till Dalby över helgen.

     Var kan en giraff få mat, kärlek och husrum när ägaren är borta? Det var ett svårt problem som giraffägare runt om världen ständigt försökte lösa, men för Nattens Väktare var det inte några problem alls. En av de närmsta av hans nya vänner på Sörängens Folkhögskola var The Vampire Queen Sting Mask The First (Hon fick den sällsynta förmånen att själv få välja superhjältenamn i bloggen, annars hade hon fått ett kortare namn) och hon var helt galen i hans oväntade husdjur.

     ”Jag åker hem i helgen”, sa han och noterade någonting bekymrat i hennes blick. ”Frukta ej min vän, jag är bara borta i två dagar så du hinner knappt börja sakna mig”

     ”Vem tar hand om Juanita då? Har du tänkt på det?” frågade hon och vår maskerade hjälte förstod att det inte var över honom hon oroade sig. Bara minuter senare stod Juanita vid hennes fönster och njöt av utsikten över skolan från ett nytt perspektiv. Det var ljuvligt av vara där, mysbelysning, affischer på väggarna och det luktade inte gammal pensionär på samma sätt som det gjorde hos Nattens Väktare. Hon vinkade lyckligt med öronen till sin ägare när han annonserade att det blivit dags för honom att gå till tåget. Tack vare vänner som The Vampire Queen Sting Mask The First fanns det inte längre några ensamma och tråkiga stunder i giraffens liv.

     Vår maskerade hjälte åkte i första klass med en stor kaffe och en mozzarellamacka, samtalade med en medpassagerare om en film de båda tyckte om och han log mot alla som gick förbi. Solen sken in genom fönsterna och vagnen luktade nystädad, ändå fanns det något som störde hans sinne. Vad skulle han ta sig till om Juanita började trivas bättre hos hans vänner än hos honom? Reste han för mycket? Gled han och Juanita ifrån varandra? Han beslöt sig för att detta fick bli den sista hemfärden på ett tag framöver.

     ”I helvete heller! Du ska vara här en gång i veckan, annars åker jag upp till Nässjö och kastar ägg på ditt fönster!” vrålade hans syster Fläbbet till svar när han presenterade sin fundering för familjen.

     ”Vem ska då lukta på mina nya hudcrèmer?” fyllde Kajsa Kajal i. ”Och ta hand om mamma! Kolla på henne så ledsen hon ser ut när du säger så där!” Han tittade på sin ömma moder och såg att lyckan som sken i hennes ögon när han, hennes favoritson, hade stigit in genom hennes dörr tonade bort i sorg och tårar. En våg av dåligt samvete slog över honom. Han hade en hög smärttröskel men gränsen var passerad när Batmamma såg modfälld ut på grund av honom, vad skulle han ta sig till? Han behövdes i Dalby, men då kanske Juanita skulle tröttna på att han aldrig var hemma och flytta till någon av hans klasskamrater. The Vampire Queen Sting Mask The First hade förstås tyckt att det varit en ypperlig sak att ha en egen papier-machégiraff på sitt rum, men han själv var inte intresserad av att lämna bort sin rumskompis. Det var då han fick en idé!

Hela hemresan skissade Nattens Väktare på något som för en utomstående kunde verka en aning narcissistiskt, men det var för familjens bästa som han planerade byggandet av en staty av sig själv i papier-maché. Om han la ner tillräckligt med tid på den skulle ingen se någon större skillnad mellan honom och replikan, förutom att originalet pratade mycket mer och högre. Men det var troligtvis inte någon förlust.