onsdag 25 mars 2015

Det första ordet

”Hörde du?”, ropade Badankan i extas till sin pojkvän, en gigantisk giraff av papier-maché som passande nog bar namnet ”Giraffen”, men han svarade ingenting på detta på grund av sin blyghet utan skakade bara förvirrat på huvudet. ”Han pratade! Vår son pratade!” Deras son, en liten söt giraffunge log brett och verkade uppskatta den plötsliga uppmärksamheten han fått. Nattens Väktare klev in i köket.
”Vad är det för ett herrans rabalder och villervalla?”, frågade han med en röst som avslöjade att han just vaknat från en tupplur som gärna fått fortsätta en stund till om det inte vore för allt oväsen.
”Kåre sa just sitt första ord!”, fnittrade Badankan utan att släppa blicken från sitt från sitt älskade barn.
”Kåre?”
”Ja, alltså vår son”
Nattens Väktare gav henne och den lilla giraffungen en granskande blick som om han trodde att hon just skojat med honom. Snart förstod han att detta faktiskt var namnet de gett sitt barn. Med ett märkligt tonfall av medlidande och sarkasm blandat med vart annat frågade han:
”Jaså, vad sa lille Kåre för nått då?”
”Vet inte riktigt. Han försöker nog säga ’pappa’, tror jag”, svarade hon barnets far sken upp i någon så ovanligt för honom som stolthet. Det övergick snart till den vanliga blygheten när han såg hur Batman såg hånfullt på honom.
”Säg det igen! Paaaa-paaaaa”, uppmuntrade Badankan lilla Kåre och låtsades inte om de två andra och deras löjliga dispyt. 
”Daaa...”, hördes från den lilla giraffungen. 
”Nu kommer det!”, utropade den stolta modern. Hennes pojkvän och Batman vände sin uppmärksamhet mot barnet. ”Paaa…”, började Badankan varpå Kåre svarade:
”Daaabaaa…”
”Paaaaaa”
”Daaaassbaaa”, envisades ungen och det började bli uppenbart att om det inte bara var slumpmässigt utvalda ljud, vilket Nattens Väktare egentligen var helt övertygad om, så hade Kåre något helt annat än ordet ”pappa” på hjärtat.
”Daaaasbaaa… Daaansbaaan… DANSBAND!” Han såg lyckligt på sina föräldrar som bara gapade. ”Dansband! Dansband! Dansband!”

Tystnaden hade gått att skära med kniv, den låg i luften som en fet och illaluktande ost. Kåre själv såg så stolt ut över resultatet att man kunnat tro att han just vunnit tre nobelpris, men resten av sällskapet verkade inte fullt lika säkra på vad de skulle tycka. Till slut bröt Batman tystnaden.
”Ja, det verkar som att lille Kåre valt ’Dansband’ som sitt första ord”
”DANSBAND!”, ropade giraffungen lyckligt och Batman gav de båda föräldrarna ett elakt leende. 

Badankan tittade surt på sin pojkvän. Sådana här influenser hade hennes älskade lilla Kåre inte fått från henne, hon lyssnade nämligen på klassisk musik och skulle inte drömma om att plåga sina känsliga öron med omusikaliskt skräp som dansband! Nattens Väktare var om möjligt ännu snobbigare, så det kunde ju bara vara Giraffen´s fel att hennes barn fått intresse för dansband! När allt kom omkring, vad vet vän giraffer av papier-maché om musik?
”Säg efter mig: Chooooopääään”, försökte hon varpå Kåre svarade:
”Aaaaarviiingarna"


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar