I en mysig fåtölj i sin mors julpyntade hem satt Nattens Väktare och jäste med sin laptop i knät. Han hade, precis som alla andra år, gjort misstaget att äta alldeles för mycket på det fantastiska julbordet de hade och hans mage hade jäst upp till storleken av en pilatesboll. Inte bara kände han sig obekväm med sin inte allt för klädsamma fetma, han kunde knappt inte se datorskärmen heller, då magen skymde. Det enda som gav lite tröst i den genanta situationen var att resten av familjen mådde ungefär lika bra.
Ett evigt pratande hördes från det hörn av lägenheten där hans mor hade sin säng. Inte allt för märkligt nog var det ingen annan än hans mor som satt i den och berättade för sina grodor (som bodde i sängen) om hur julen var när hon var liten. Den Svarta Riddaren och hans samtliga syskon hade hört dessa redogörelser ganska många gånger tidigare och hade oförskämt nog slutat lyssna till dem. Därför hade hans mor börjat prata med sina grodor istället. Sorgligt skulle vissa säga, men sanningen var att det gjorde henne lycklig. Inte helt olikt Batmans relation till sin badanka, kan tyckas.
Hans äldre lillebror var på ett snabbt besök, vilket var tur då han inte ens på själva julafton kunde uppföra sig. Svärande över allt från sin arbetsplats till hantverkaren som snickrat ihop mors köksstolar, var han helt enkelt oumbärlig. Dessutom hade han en enorm ring i nästan som fastnade i julgransglittret när han gick förbi. Strax efter julklappsutdelningen gick han hemifrån för att förstöra någon annans jul.
Gömd under en hög av tömda spritflaskor och sönderslitna kretskort låg hans yngre och helt galna lillebror och försökte sova. Men hans paranoida undermedvetna sa honom att om han somnade skulle någon säkert komma och ta hans sprit. Så han höll sig vaken i sin hög med flaskor och morrade ilsket åt alla som kom i närheten.
En högljudd suck hördes från köket. Där luktade det nagellack, vin och choklad, vilket det alltid gjorde när Den Svarta Riddarens äldsta lillasyster var i närheten. Men för henne var denna julafton en dag av vemodigt saknande och obeskrivlig ensamhet. Hennes nyvunna kärlek var bortrest till ett fjärran land. Hon var otröstlig och skulle fortsätta vara det i tre veckor framöver, för först då skulle han komma hem till henne igen.
Nattens Väktare tyckte ändå att det var ganska trevligt att sitta i sin fåtölj och tänka på sin familj, vilken samling unika galningar de var och att de trots allt fungerade ganska bra tillsammans. Men hans gemytliga juldröm upplöstes snart av en välriktad spark på hans smalben. Det var hans ursinniga, yngsta syster som med dammsugaren i högsta hugg befallde honom att resa sig från sin fåtölj så hon kunde dammsuga i den för 15:e gången den dagen. Med skräck för att hon skulle sätta sig på honom annars, följde han lydigt hennes order och satte sig hos sin mor och lyssnade på när hon berättade om någonting som hänt på hennes arbetsplats, trots att han redan hört historien hundra gånger tidigare.
God Jul, önskar Nattens Väktare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar