Plötsligt slutade det blåsa och det fanns inte längre någon temperatur. Musiken slutade spela och så gjorde även all fågelsång, brummande bilmotorer och pratande människor. Det blev helt tyst. Alla rörelser stannade, fallande löv stod still, svävande en bit ovanför marken och cyklisten som kom längs vägen satt orörlig på sin cykel i perfekt ballans. Det fanns inte längre några dofter, mer än doften av ingenting och det doftar inte så mycket. Alla färger tonades ner, ljus och mörker blandades ut till ett gråaktigt mellanting. Mitt i allt stod Nattens Väktare, den enda på planeten, kanske i universum, som fortfarande agerade som normalt.
Han höll en kopp i handen som det ångade om. Det var hans morgon-te, det luktade kardemumma och ingefära. Han rörde om i koppen och mer ånga kom upp ur den tillsammans med intensivare dofter. Han inte bara stod i händelsernas centrum, han VAR händelsernas centrum för en stund. Han förde koppen mot munnen och lutade den så att den varma drycken sköljde in i hans mun och fyllde den med välbehag och värme.
"Mmm… te", sa han tillfredsställt och då återgick världen till det den höll på med. Jorden började åter snurra, fåglarna kvittrade och färgerna kom fram igen. Ingen mer än Batman hade bevittnat vad som hänt och han hade egentligen inte tänkt på det. En Maskerad Hämnare ska nämligen inte behöva störas av andra tankar när han njuter av sitt morgon-te.
Obs... skulle vara tacksam om någon i fortsättningen kunde påminna mig om att
inte rita händer i närbild... Det är fruktansvärt svårt och frustrerande :P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar