Nattens Väktare skrattade belåtet för sig själv och vattnade sina växter som stod på hans fönsterbräde. Tvärt om vad folk brukar tro om slarviga maskerade hämnare och deras tveksamma kunskaper inom växtriket, mådde Batman´s krukväxter riktigt bra. De var närmare bestämt lyckliga över att stå i just hans hem. De hade en god relation till varandra och Den Svarta Riddaren pratade med dem ofta och länge. Växter var nämligen ett av de få ting här i världen som det ansågs vara okej att prata med, då det var allmänt känt att växter mådde bättre av det.
Det var inte bara växter han pratade med. "Alla har väl någonting de vill prata om", brukade han tänka. Gitarrerna ville att man satt ner och sjöng för dem någon gång om dagen, disken behövde lite uppmuntran för att den skulle bli ren och hans köksbord borde man också prata med ibland. Det var väl egentligen bara toalettstolen som inte var så social, men Batman brukade skita i honom. Han var ändå alltid upptagen. Det var tur att Nattens Väktare oftast var mer än en person, annars han hade aldrig hunnit språkas vid med alla individer som bodde i lägenheten. För att spara tid brukade han dela upp sig, tre av han stod i vardagsrummet, två i köket och en i badrummet och samtalade med alla som hade något på hjärtat. Resten av honom stod i hallen och pratade med en lampa som gillade att stå i centrum.
Men just växterna lag honom varmt om hjärtat, då det ju faktiskt växte när de mådde bra. Det gör exempelvis inte en fåtölj. Växterna stod i fönstret hela dagen och väntade på att Nattens Väktare skulle komma hem och berätta om vilka farliga och spännande uppdrag han utfört under dagen. Hade de haft fötter hade de säkert sprungit och mött honom i dörren, som hundar brukar göra. Sannerligen en vänskap i ständig blomning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar