Badankan får nog!

Irritationen var nu så hög inne i badrummet att vattnet i handfatet nästan svartnade. Hur länge skulle hon behöva lyssna på det här tramset. Batman hade stått i badrummet i snart en timme och talat högt för sig själv om livet och allt som hörde till. Ena stunden var han berusad av förälskelse, en sekund senare kom han på hur ensam han var och hur synd det var om honom. Han var lycklig och besviken om vart annat. Arga utskällningar, och djupt filosofiska utläggningar varvades med kärleksfulla poem och glada skratt. Hon, en helt oskyldig badanka, var den enda som lyssnade på hans humörsvängningar. Och det gjorde hon dessutom helt ofrivilligt. Men det hade gått för långt nu!  

Hon ville skrika åt Nattens Väktare, skrika åt honom att söka hjälp, ta sig i kragen eller bara göra henne tjänsten att gå någon annanstans och yttra sina påfrestande känslor. Hon ville ryta åt honom att hon inte orkade höra mer nu, men det kunde hon inte. Hon var ju bara en badanka gjord i vanligt gummi. 

"I helvete, jag ska ryta åt honom ändå! Badanka eller ej!", tänkte hon mer ilsket än någon annan badanka i hela världen någonsin tänkt. Nu skulle han äntligen få höra. Hon tog i för allt hon höll kärt, tog i så hela hon skakade. Hon spände sina stämband av gummi och gjorde sig redo för den emotionella explosion som nu skulle äga rum! Sen kom det!

"pip", lät det ut badankan. "pip pip pip". Det var inte alls det resultat badankan hade önskat sig. Inte i närheten faktiskt. Men det var egentligen inte helt märkligt. Det finns nämligen ingen känd badanka som tidigare kunnat säga något annat än "pip", så varför skulle hon bli den första? Det imponerande var att hon lyckades pipa utan att något tryckte på henne, vilket i vanliga fall behövdes. 

Nattens Väktare avbröt uppläsningen av sitt senaste poetiska mästerverk och vände huvudet mot henne. 

"Vad sitter du och piper om? Vill du bada och sjunga sorgsna sånger med mig? Ja, så måste det vara!",  sa han och tappade upp ett bad. Sen la han sig i det tillsammans med badankan och började sjunga sorgliga sånger och olycklig kärlek. Badankan var nu utom sig av ilska och ville antingen få drunkna eller bita Batman i halsen. Men då hon var en vanlig badanka var detta givetvis omöjligt.